Så kan Se frukta användas i en mening
- Som om han behövde frukta att jag skulle försöka tränga mig in till honom...
- Du är rik, nygift — hvad har du att frukta af mig ?
- Jag tackar Er Domine, och ber Er icke frukta för det värfvet !
- Han är blott en sammansättning av negativer... varför skulle man frukta att föröka hans samling - och skänka honom ett nej ?
- Frukta intet för mig.
- - Frukta icke, tillade han högt och grep hårt om gossens arm, ingen skall kunna taga dig ifrån mig.
- Alla frukta att jag gjort det skarnet orätt ; alla ; du med !
- De blevo icke heller ensamma och behövde ingenting frukta, ty de sällade sig till hemvandrande skaror, som kommo söderifrån.
- Frukta därför icke din vilja, ty den är icke ditt redskap utan dens, som leder dig.
- — Frukta intet, och mins att ni endast drömde, att jag föll af hästen !
- Du har ingenting att frukta.
- att nödgas gömma sin vigselring... som en tjuf... att i hvarje hviskning frukta ett smygande rykte... Ah !
- " Du - frukta sådant för dig av mig ?
- vad kan jag icke frukta av konungamördare ?
- Odalmännen frukta hårda tider, och då tarvas den man, som är den rådigaste och arbetsammaste i landet.
- Och hur överlägsna vännen-kroppen vi än må bli, hur främmande-skilsmässans dag frukta vi dock.
- Man kunde bara frukta, att den vackra speglingen helt plötsligt skulle brista sönder.
- Man skulle kunna frukta det.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.
genvägar
